Redan som litet gossebarn var jag kanske lite överdrivet intresserad av hundar, olika raser, hundens anatomi, uppfödning, utställning, träning, mm...
Som 13 åring skaffade jag min första hund, en Tibetansk Terrier. Jag köpte honom för 5500 kr om jag minns rätt, pengar jag själv jobbat och sparat ihop (gissa om jag klippte gräsmattan ofta... fick säkert 20:-per gång!!!). Climpen hette han.
Efter ca 1 år och jag verkligen kommit in i hundintresset skaffade jag en till av samma ras, Charlie.
Ca ett år efter jag skaffat min andra hund så åkte jag, 15 år gammal, till England och en av deras vinstrikaste uppfödare där (kennel Alilah) för att lära mig ALLT om Tibetansk Terrier - uppfödning, ursprung, anatomi och utställning. Med mig hem hade jag självklart en valp... Irving!
Idag håller jag inte längre på så mycket med hundutställningar, har inte heller någon Tibetansk Terrier, även om rasen ligger mig väldigt varmt om hjärtat!
Idag har jag en större, mindre hårbeklädd hund, en Rhodesian Ridgeback, även kallad Afrikansk Lejonhund. Låter tufft och farligt, men min "lille" Buddha skulle inte ens döda en fluga!
Buddha bodde sina första år hos en av mina bästa vänner, men när hon skulle flytta till Köpenhamn och utbilda sig så behövde hon hitta ett hem till honom. Fredrik & jag sa direkt att vi kunde ta honom.
Buddha är nog den bästa hunden man kan önska sig - t.o.m människor som i vanliga fall är rädda för hundar tycker om honom.
Konstigt att man kan älska en hund så mycket, men alla ni som har hund själva förstår nog vad jag menar. Det är inte "bara" en hund... han är ju en familjemedlem...
