...kan inte låta bli att tänka på ifall Buddha rymde redan på nyårsafton... Jag menar, Elisabeth har inte talat sanning om mycket när det gäller vad som hände och hur det låg till. (Se föregående inlägg)
Buddha anmäldes försvunnen klockan 08.00 på nyårsdagens morgon. Tänk dig själv om du tappat bort en hund, då hade man ju gett sig ut och leta, ropa och försöka hitta hunden på egen hand. Dessutom tror jag ju att Polisen hade andra ärenden att prioritera på NYÅRSAFTONs natt...
Tänk om Buddha sprungit runt i mörkaste skogen med nyårsraketer och smällare och en massa snö och is...
Jag MÅSTE få veta hur det ligger till... måste ringa polisen imorgon och prata med de som tog emot anmälan... kanske måste kontakta Elisabeth på Hundhotellet igen och få henne att berätta ALLT för mig... känns som om hon undanhåller sanning för att rädda sitt eget skinn och sitt rykte...
Detta är dock bara spekulationer som jag inte har belägg för, men det gnager i mitt huvud... tänk om det var så!!!
tisdag 11 januari 2011
Hundhotellet i Kungsbacka - VARNING
När vi skulle lämna Buddha på ett hundpensionat över nyår var jag orolig. Jag kollade runt bland de olika som fanns i närheten och fastnade för ett som heter Hundhotellet i Kungsbacka (www.hundhotelletikba.se) "En trygg plats för din bästa vän" är deras slogan och bilderna var jättefina. Perfekt tänkte jag och ringde dit. En väldigt trevlig kvinna vid namn Elisabeth svarade och vi fick en bra kontakt. En sten trillade från min axel och vi erbjöds att komma dit och hälsa på, dels för att Buddha skulle få känna in sig lite och dels för att vi skulle få se om vi gillade stället. Sagt och gjort - vi åkte dit och allt kändes fortfarande bra!
Vi pratade lite och jag fick förklarat om att Buddha tar medicin eftersom han opererat sin sköldkörtel, att han äter ett specialfoder eftersom hans leder inte är de bästa, att han är snart 9 år och aldrig bott på pensionat - det oroade mig eftersom jag vet att han kan bli stressad av nya miljöer - Elisabeth lovade att det inte var några problem. Jag berättade också att han har en känslig mage, därför ville jag att han bara skulle få sitt foder, inget annat.
Vi gick runt på området och tittade, Buddha sprang lös med mig som han alltid gör.
Dagen kom då vi skulle lämna honom, det var tungt, Buddha ville springa med mig när de skulle ta honom på en promenad så vi tog till en ny taktik att Buddha och jag tillsammans kollade in hans box och hans säng, därefter gick en av personalen ut med honom på promenad och jag åkte.
Dagen efter fick jag ett mms av Elisabeth med en bild på Buddha i en säng och texten "Gott nytt år :-) mår ganska bra i viph.rum. Hjälper Elisabeth på receptionen ;-) nospussar Buddha"
Gulligt tycket jag och kände mig trygg. Han hade fått flytta ut ur hundhuset och bodde nu i ett rum vid receptionen istället, anledningen var fick jag höra per telefon att han varit lite ledsen.
Jag kopplade av och kände att jag kunde lita på Elisabeth. Dock for en tanke i mitt huvud om varför han kunde bo i det rummet för när vi lämnade honom sa hon att det rummet var bokat till två små hundar som absolut skulle bo i det rummet... men släppte den tanken och tänkte att det var ju bara bra om hon prioriterade Buddha.
På nyårsdagen lämnade Fredrik och jag Stockholm där vi firat nyår och körde mot Göteborg. Vi hade betalat i förskott till pensionatet och vi skulle inte hämta Buddha förrän dagen efter, men när vi närmade oss Göteborg ringde vi och frågade om vi fick hämta honom redan samma kväll, det fick vi.
Vi åkte ner till Kungsbacka och Hundhotellet, kom in och möttes av en Buddha jag inte riktigt kände igen. Han var helt matt, helt slut. Han hoppade upp i sängen och låg och gnydde. Jag tyckte det var konstigt men Elisabet försäkrade mig om att det inte var någon fara - han var så trött för att han hade haft så roligt på Hundhotellet sa hon. Hon berättade också att hon sprayat in hela honom i Aloe Vera spray, det skulle vara bra för honom, hon sa också att han har svamp på tassarna och att hon sprayat dem också. Det kom lite som en nyhet, men jag hade full tillit till Elisabeth och reagerade mest med att "kan man köpa sprayet här?" - Jajamensan, jag köpte ett spray också...
I rummet där Buddha bodde låg en stor rökt tjurmuskel (för er som inte vet vad det är, så är det en tjurpenis) som Buddha fått att tugga på. Det störde mig lite eftersom jag sagt att han har känslig mage, men av artighet sa jag inget om det, hon skickade med oss den hem + en påse som var mer än halvtömd av små rökta grisknorrar eller nå´t som hon sa att han tyckte så mycket om... ännu en gång reagerade jag, men sa inget.
Vi ville bara hem!
Väl hemma var Buddha inte sig själv på några dagar och var väldigt dålig i magen. Han sov och sov och sov... jag pussade på honom och lovade att inte lämna bort honom till okända igen. Jag sprayade honom med aloe veran och undersökte hans tassar. Han hade sår på insidan av trampdynorna på två tassar, de varade lite och jag behandlade dem. Jag såg också att hans klor flisat sig, men fortfarande full av tillit till Elisabeth så tänkte jag inte så mycket mer på det, utan behandlade tassarna, även med salva från veterinären.
Efter ca en vecka fick jag två brev från Polisen. Min första tanke var att en fartkamera måste tagit mig på vägen hem från Stockholm, men så kom jag på att jag kört lugnt eftersom det var snökaos... jag öppnade breven och fattade INGENTING!
Så här stod det:
"Brottsplats: Barnamossevägen, Kungsbacka
Brottstid: 1/1 kl 08.00 t.o.m 1/1 kl 08.40
Brott/händelse: Förlorat gods
Målsägande: Markus Gisslén
Anmälare: Hundhotellet i Kungsbacka
Fritext: Anmälaren Elisabeth berättar att målsäganden Markus hund under ovanstående tid sprungit bort. Elisabeth berättar att Markus hund är väldigt snäll och en eventuell upphittare behöver inte vara rädd för den. Elisabeth berättar att hon önskar att Polisen kontaktar henne om hunden hittas. Det går även bra att lämna ut Elisabeths telefonnummer till en eventuell upphittare."
Jag läste detta och blev helt kall i kroppen, men så kollade jag tiden "08.00-08.40", inte så farligt tänkte jag, men varför informerade inte Elisabeth mig om detta?
Jag ringde upp henne och jag var upprörd. Elisabeth svarade och började gråta och säga att hon inte ville oroa oss och att hon mådde så dåligt över det som hänt och att hon valt att inget säga eftersom Buddha hade kommit tillbaka. Hon sa också att hon tyckte Polisen var falska som hade skickat brev till mig då hon tydligt hade sagt till dem att hon skulle hantera situationen. Hon berättade också om hur hon sagt till sin personal att hon ville berätta vad som hänt till Fredrik och mig, men hennes personal hade sagt åt henne att inget säga och att hon påverkades av det.
Jag ångrade att jag gått på så hårt så jag sa att det kunde hända vem som helst och jag förstod att hon inget sagt eftersom det bara handlade om att Buddha varit borta i 40 minuter. Elisabeth svarade inte på det om tiden utan tackade för min förståelse och sa att hon inte förstod att jag kunde vara så förlåtande. Vi lade på luren och jag började kolla lite mer noggrannt på det andra brevet jag fick från Polisen...
Där stod en tid som jag inte sett innan... kl 12.15 den 1/1 2011... och texten "Hunden inlämnad på polisstationen i Kungsbacka. Personal från Hundhotellet hämtade den."
Alltså... han måste varit borta MER än bara 40 minuter och vaddå "kom tillbaka", han blev ju inlämnad på polisstationen. Han borde ju varit borta i mer än 4 timmar...
Bilderna jag fick i mitt huvud om hur Buddha kunde gått igenom isen och drunknat eller hur han blev påkörd av en bil for runt... Jag var tvungen att ringa upp Elisabeth igen!
Hon svarade inte, istället svarade en tjej i personalen och sa att Elisabeth inte var anträffbar, jag sa till henne att jag behövde prata med Elisabeth snarast, jag behövde få svar på mina frågor och att jag tänkte ringa till Polisen för att höra deras version.
Det tog bara någon minut så ringde Elisabeth upp. Jag sa till henne att han måste varit borta längre och hon svarade "Ja, jag tyckte det var konstigt att du pratade om 40 minuter" - ändå hade hon inte sagt något i tidigare samtal... jag frågade när Buddha rymt och hur det gått till. Hon berättade då att hennes son varit ute med Buddha strax innan kl 08 på nyårsdagen, och Buddha hade gått lös (!). Plötsligt hade hennes son kännt att han inte haft kontroll på Buddha och då GÅTT IN för att hämta godis och när han kom tillbaka var Buddha borta. Hon berättade att folk hade sett Buddha men ingen kunde få tag på honom då han hade varit så rädd och stressad. Hon berättade att han hade hittats och fångats inne i Kungsbacka (mer än 1 mil bort) och lämnats till polisen. Jag ifrågasatte varför hon inte berättat för mig att han var borta så länge och att han lämnats på stationen, men inga bra svar kom.
Ju mer jag tänker på vad som hänt och hur Elisabeth hanterat detta, desto mer upprörd blir jag.
* Hennes son hade Buddha lös på gården!
* Hennes son hanterade min hund, ingår han i personalen?
* Hon skyller på sin personal att de sagt till henne att inget säga!
* Hon säger att polisen är falska som skickade brev och att hon sagt till dem att hon ska hantera situationen...?
* Hon sa att Buddha var så trött "för att har haft så roligt på Hundhotellet"!
* Hon skyller hans dåliga tassar på att han har svamp och säljer in en flaska Aloe Vera spray för 254:-
* Hon är tyst i förhoppning att jag inget ska få veta när jag tror att han varit borta i endast 40 minuter och sedan kommit tillbaka självmant till Hundhotellet.
Jag skrev ett omdöme på www.rejta.se (http://www.rejta.se/omdome/162997/Hundhotellet+i+Kungsbacka) om detta och hon har svarat på det som om det är JAG som ljuger!
VARFÖR i hela världen skulle jag ljuga? Jag var ju så glad att jag hittat Elisabeth som jag kände att jag kunde lita på... tänk så fel man kan ha.
Efter allt detta har hon inte hört av sig och frågat hur Buddha mår eller om vi vill ha tillbaka de 1200:- vi betalade för hans vistelse där.
Rymde verkligen Buddha på morgonen eller hade han rymt under kvällen innan? Det går runt många frågor i mitt huvud och även om jag skulle fråga Elisabeth så skulle jag då kunna lita på svaren?
Hur ska jag gå till väga? Jag tycker att det har begåtts många stora fel, det största att vi inte informerades om vad som hänt.
Elisabeth kände till min oro att lämna vår snart 9 åriga omplaceringshund på ett pensionat. Hon lovade och försäkrade många gånger att vi inte behövde vara oroliga. Hon sa också med stor självsäkerhet att har man en gång lämnat sin hund på Hundhotellet så kommer man ALLTID tillbaka! Nja... jag skulle vilja säga att vi inte kommer tillbaka, vi rekommenderar ej heller någon att lämna sin hund där.
Tråkigt, men nu har jag fått skriva av mig, kan inte vara tyst om det. Nu kan jag fokusera på Buddha istället och vara tacksam och glad att hans psyke är så stabilt att han klarade detta. Vad hade hänt om han varit en unghund? Kanske förstörd för livet?
Tack gode Gud att han klarade sig så bra och att han är hemma med oss igen!
Vi pratade lite och jag fick förklarat om att Buddha tar medicin eftersom han opererat sin sköldkörtel, att han äter ett specialfoder eftersom hans leder inte är de bästa, att han är snart 9 år och aldrig bott på pensionat - det oroade mig eftersom jag vet att han kan bli stressad av nya miljöer - Elisabeth lovade att det inte var några problem. Jag berättade också att han har en känslig mage, därför ville jag att han bara skulle få sitt foder, inget annat.
Vi gick runt på området och tittade, Buddha sprang lös med mig som han alltid gör.
Dagen kom då vi skulle lämna honom, det var tungt, Buddha ville springa med mig när de skulle ta honom på en promenad så vi tog till en ny taktik att Buddha och jag tillsammans kollade in hans box och hans säng, därefter gick en av personalen ut med honom på promenad och jag åkte.
Dagen efter fick jag ett mms av Elisabeth med en bild på Buddha i en säng och texten "Gott nytt år :-) mår ganska bra i viph.rum. Hjälper Elisabeth på receptionen ;-) nospussar Buddha"
Gulligt tycket jag och kände mig trygg. Han hade fått flytta ut ur hundhuset och bodde nu i ett rum vid receptionen istället, anledningen var fick jag höra per telefon att han varit lite ledsen.
Jag kopplade av och kände att jag kunde lita på Elisabeth. Dock for en tanke i mitt huvud om varför han kunde bo i det rummet för när vi lämnade honom sa hon att det rummet var bokat till två små hundar som absolut skulle bo i det rummet... men släppte den tanken och tänkte att det var ju bara bra om hon prioriterade Buddha.
På nyårsdagen lämnade Fredrik och jag Stockholm där vi firat nyår och körde mot Göteborg. Vi hade betalat i förskott till pensionatet och vi skulle inte hämta Buddha förrän dagen efter, men när vi närmade oss Göteborg ringde vi och frågade om vi fick hämta honom redan samma kväll, det fick vi.
Vi åkte ner till Kungsbacka och Hundhotellet, kom in och möttes av en Buddha jag inte riktigt kände igen. Han var helt matt, helt slut. Han hoppade upp i sängen och låg och gnydde. Jag tyckte det var konstigt men Elisabet försäkrade mig om att det inte var någon fara - han var så trött för att han hade haft så roligt på Hundhotellet sa hon. Hon berättade också att hon sprayat in hela honom i Aloe Vera spray, det skulle vara bra för honom, hon sa också att han har svamp på tassarna och att hon sprayat dem också. Det kom lite som en nyhet, men jag hade full tillit till Elisabeth och reagerade mest med att "kan man köpa sprayet här?" - Jajamensan, jag köpte ett spray också...
I rummet där Buddha bodde låg en stor rökt tjurmuskel (för er som inte vet vad det är, så är det en tjurpenis) som Buddha fått att tugga på. Det störde mig lite eftersom jag sagt att han har känslig mage, men av artighet sa jag inget om det, hon skickade med oss den hem + en påse som var mer än halvtömd av små rökta grisknorrar eller nå´t som hon sa att han tyckte så mycket om... ännu en gång reagerade jag, men sa inget.
Vi ville bara hem!
Väl hemma var Buddha inte sig själv på några dagar och var väldigt dålig i magen. Han sov och sov och sov... jag pussade på honom och lovade att inte lämna bort honom till okända igen. Jag sprayade honom med aloe veran och undersökte hans tassar. Han hade sår på insidan av trampdynorna på två tassar, de varade lite och jag behandlade dem. Jag såg också att hans klor flisat sig, men fortfarande full av tillit till Elisabeth så tänkte jag inte så mycket mer på det, utan behandlade tassarna, även med salva från veterinären.
Efter ca en vecka fick jag två brev från Polisen. Min första tanke var att en fartkamera måste tagit mig på vägen hem från Stockholm, men så kom jag på att jag kört lugnt eftersom det var snökaos... jag öppnade breven och fattade INGENTING!
Så här stod det:
"Brottsplats: Barnamossevägen, Kungsbacka
Brottstid: 1/1 kl 08.00 t.o.m 1/1 kl 08.40
Brott/händelse: Förlorat gods
Målsägande: Markus Gisslén
Anmälare: Hundhotellet i Kungsbacka
Fritext: Anmälaren Elisabeth berättar att målsäganden Markus hund under ovanstående tid sprungit bort. Elisabeth berättar att Markus hund är väldigt snäll och en eventuell upphittare behöver inte vara rädd för den. Elisabeth berättar att hon önskar att Polisen kontaktar henne om hunden hittas. Det går även bra att lämna ut Elisabeths telefonnummer till en eventuell upphittare."
Jag läste detta och blev helt kall i kroppen, men så kollade jag tiden "08.00-08.40", inte så farligt tänkte jag, men varför informerade inte Elisabeth mig om detta?
Jag ringde upp henne och jag var upprörd. Elisabeth svarade och började gråta och säga att hon inte ville oroa oss och att hon mådde så dåligt över det som hänt och att hon valt att inget säga eftersom Buddha hade kommit tillbaka. Hon sa också att hon tyckte Polisen var falska som hade skickat brev till mig då hon tydligt hade sagt till dem att hon skulle hantera situationen. Hon berättade också om hur hon sagt till sin personal att hon ville berätta vad som hänt till Fredrik och mig, men hennes personal hade sagt åt henne att inget säga och att hon påverkades av det.
Jag ångrade att jag gått på så hårt så jag sa att det kunde hända vem som helst och jag förstod att hon inget sagt eftersom det bara handlade om att Buddha varit borta i 40 minuter. Elisabeth svarade inte på det om tiden utan tackade för min förståelse och sa att hon inte förstod att jag kunde vara så förlåtande. Vi lade på luren och jag började kolla lite mer noggrannt på det andra brevet jag fick från Polisen...
Där stod en tid som jag inte sett innan... kl 12.15 den 1/1 2011... och texten "Hunden inlämnad på polisstationen i Kungsbacka. Personal från Hundhotellet hämtade den."
Alltså... han måste varit borta MER än bara 40 minuter och vaddå "kom tillbaka", han blev ju inlämnad på polisstationen. Han borde ju varit borta i mer än 4 timmar...
Bilderna jag fick i mitt huvud om hur Buddha kunde gått igenom isen och drunknat eller hur han blev påkörd av en bil for runt... Jag var tvungen att ringa upp Elisabeth igen!
Hon svarade inte, istället svarade en tjej i personalen och sa att Elisabeth inte var anträffbar, jag sa till henne att jag behövde prata med Elisabeth snarast, jag behövde få svar på mina frågor och att jag tänkte ringa till Polisen för att höra deras version.
Det tog bara någon minut så ringde Elisabeth upp. Jag sa till henne att han måste varit borta längre och hon svarade "Ja, jag tyckte det var konstigt att du pratade om 40 minuter" - ändå hade hon inte sagt något i tidigare samtal... jag frågade när Buddha rymt och hur det gått till. Hon berättade då att hennes son varit ute med Buddha strax innan kl 08 på nyårsdagen, och Buddha hade gått lös (!). Plötsligt hade hennes son kännt att han inte haft kontroll på Buddha och då GÅTT IN för att hämta godis och när han kom tillbaka var Buddha borta. Hon berättade att folk hade sett Buddha men ingen kunde få tag på honom då han hade varit så rädd och stressad. Hon berättade att han hade hittats och fångats inne i Kungsbacka (mer än 1 mil bort) och lämnats till polisen. Jag ifrågasatte varför hon inte berättat för mig att han var borta så länge och att han lämnats på stationen, men inga bra svar kom.
Ju mer jag tänker på vad som hänt och hur Elisabeth hanterat detta, desto mer upprörd blir jag.
* Hennes son hade Buddha lös på gården!
* Hennes son hanterade min hund, ingår han i personalen?
* Hon skyller på sin personal att de sagt till henne att inget säga!
* Hon säger att polisen är falska som skickade brev och att hon sagt till dem att hon ska hantera situationen...?
* Hon sa att Buddha var så trött "för att har haft så roligt på Hundhotellet"!
* Hon skyller hans dåliga tassar på att han har svamp och säljer in en flaska Aloe Vera spray för 254:-
* Hon är tyst i förhoppning att jag inget ska få veta när jag tror att han varit borta i endast 40 minuter och sedan kommit tillbaka självmant till Hundhotellet.
Jag skrev ett omdöme på www.rejta.se (http://www.rejta.se/omdome/162997/Hundhotellet+i+Kungsbacka) om detta och hon har svarat på det som om det är JAG som ljuger!
VARFÖR i hela världen skulle jag ljuga? Jag var ju så glad att jag hittat Elisabeth som jag kände att jag kunde lita på... tänk så fel man kan ha.
Efter allt detta har hon inte hört av sig och frågat hur Buddha mår eller om vi vill ha tillbaka de 1200:- vi betalade för hans vistelse där.
Rymde verkligen Buddha på morgonen eller hade han rymt under kvällen innan? Det går runt många frågor i mitt huvud och även om jag skulle fråga Elisabeth så skulle jag då kunna lita på svaren?
Hur ska jag gå till väga? Jag tycker att det har begåtts många stora fel, det största att vi inte informerades om vad som hänt.
Elisabeth kände till min oro att lämna vår snart 9 åriga omplaceringshund på ett pensionat. Hon lovade och försäkrade många gånger att vi inte behövde vara oroliga. Hon sa också med stor självsäkerhet att har man en gång lämnat sin hund på Hundhotellet så kommer man ALLTID tillbaka! Nja... jag skulle vilja säga att vi inte kommer tillbaka, vi rekommenderar ej heller någon att lämna sin hund där.
Tråkigt, men nu har jag fått skriva av mig, kan inte vara tyst om det. Nu kan jag fokusera på Buddha istället och vara tacksam och glad att hans psyke är så stabilt att han klarade detta. Vad hade hänt om han varit en unghund? Kanske förstörd för livet?
Tack gode Gud att han klarade sig så bra och att han är hemma med oss igen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)