lördag 22 januari 2011

Surrogat

Snart ska jag ner till Bee... idag har Fredrik och jag bankat och rivit garderober som suttit fast här i lägenheten i säkert de senaste 20 åren. Målaren kommer att fixa resten av lägenheten under nästa och nästnästa vecka. Vi kommer att få det så fint!!!

Igår var vi hos Fredriks farbror Gunthe och hans sambo Outi för att fira Gunthes födelsedag. Vi fick en jättegod middag med daim- & marshmallowsglass (hemmagjord) till efterrätt - väldigt gott!

Vi hade en supertrevlig kväll och var inte hemma förrän vid 2-tiden inatt.

Vi hade lite olika diskussioner, bland annat om hur Fredrik och jag skulle kunna skaffa barn. Alternativen är ju inte så många för oss... att skaffa barn ihop med en annan kvinna eller ett par är uteslutet av anledningen att vi påbörjade detta och märkte att det inte fungerade för oss. Adoption är bara en möjlighet i teorin, i praktiken finns inga homosexuella som fått adoptera, inte på grund av att det inte finns länder som adopterar till homosexuella, för det finns ett antal länder som gladeligen gör det, nej, det är för att adoptionscentrum i Sverige anser att ett barn har rätt till bra föräldrar (underförstått att det innebär en kvinna och en man).

Kvar finns alternativet surrogat. I Sverige är detta förbjudet. Vi har kollat runt och i vissa länder är detta möjligt, USA, Ukraina, Indien bland annat...

Surrogat innebär att man betalar för ett ägg som doneras, sedan betalar man en värdmamma, en kvinna som utan genetisk koppling till barnet bär det och föder det. Det finns många olika kliniker som utför detta och seriositeten varierar. Vi har hittat en klinik som verkar seriösa och bra, där inga fattiga eller nödställda kvinnor utnyttjas på något sätt. Dessutom känner vi två par som genom denna klinik fått barn och allt har gått rätt och bra tillväga.

Betalar man in en avgift så kan man inom snar framtid påbörja processen. Man åker till kliniken, lämnar sperma som befruktar ägget och sedan stoppas ett embryo in i värdmamman. Värdmamman (surrogatmamman) måste i så fall godkänna oss och känna sig bra i situationen. Under hela graviditeten hålls kontakten och besök får göras. När barnet föds måste man vara i landet och vara där under den tid det tar för att barnet ska få ett pass och kan resa med hem till Sverige. Väl hemma i Sverige adopterar en av oss barnet och både Fredrik och jag är lagligen föräldrar till barnet.

En lång, krånglig, känslomässig, riskabel och kostsam procedur. Hade det funnits lättare alternativ hade man ju valt det, men om inga alternativ finns. Vad gör man då? Jag vet med 100% säkerhet att Fredrik och jag skulle bli fantastiska föräldrar och kunna ge ett barn ALLT! Kärlek, trygghet, moral, glädje, familj, värderingar - ALLT!

Vem är det som bestämmer att inte vi har rätten att bli föräldrar bara för att vi är två män som älskar varandra. Vem säger att vi inte kan ge den kärlek och trygghet ett barn behöver? Vem säger att inte vi kan ge ett barn bra värderingar och ge en stor kärleksfull familj?

Varför kan inte två personer, oavsett kön och läggning, som har ett barn som sin högsta önskan få den chansen?

Jag har nästan slutat hoppas, men det sista man får överge är hoppet.

Vad anser du? Vad har du för åsikter om surrogatmödrarskap? Vad tycker du om homosexuella som vill ha barn?

26 kommentarer:

  1. Jag fick en tår i ögat , Klart att ni hade varit dom bästa föräldrarna ! jag har ochså funderat på det där... och ja, det är så känsloladdat ämne. men ni kommer och lyckas, och jag ser framför mig hur fint det kommer bli !!! kämpa på ! som du skrev hoppet är det sista man överger !

    SvaraRadera
  2. Klart ni ska ha barn, föräldraskap sitter inte i könet utan i ansvarstagande och omvårdnad.
    Man tycker det finns så många barn som inte har en chans i sitt hamland, varför inte ge de barnen en möjlighet till ett humant liv hos er.
    Gå ni på surrogat om ni har möjlighet....

    SvaraRadera
  3. Jag blir upprörd! Vilken diskriminering vi fortfarande, 2011 (!), har i Sverige! Vem säger att en man och en kvinna skulle vara nåt optimalt?! Jag har flera homosexuella kompisar som har barn och jag måste säga att jag tycker att det är mer ordning på de barnen än på många av mina heterosexuella kompisar. Upplever att om man fått "kämpa" lite för föraldraskapet så har man tänkt igenom allt noggrant och hur man ska hantera olika situationer som kan uppstå, oavsett läggning...

    Jag är helt övertygad om att ni kommer att bli kanonföräldrar och håller alla tummar på att ni snart förverkligat er dröm om en ny liten familjemedlem!

    Stora kramar på vägen!

    SvaraRadera
  4. Jag blir helt förbryllad över att vi inte "har kommit längre" ifrågan om "vilka" som ska få skaffa barn. Vafan, det är år 2011!!

    Jag blir förbannad med, vad har den sexuella läggningen för roll ? Gaah! Vad är det som säger att två pappor, två mammor skulle vara SÄMRE än att ha en av varje? Jag har en mamma och en pappa, men en pappa som inte visar att han är min pappa så jag hade hellre haft två mammor som verkligen visar att dm älskar mig än att ha en pappa som (FAN) inte bryr sig ett jota!

    Att döma av eran blogg här så tror jag att ni skulle bli såna underbara föräldrar och jag hoppas att ni får erat/era barn! Kämpa på bara!

    SvaraRadera
  5. Blir väldigt glad över era kommentarer!!! Behöver styrka om det ska kunna bli en verklighet... Kram på er!!!

    SvaraRadera
  6. Helt säker på att ni kulle bli otroligt kärleksfulle föräldrar, hoppas ni får till det på något vis. Och så ser jag ju fram emot att få vara banvakt med! Ni vet att jag håller på er. Kram Carina

    SvaraRadera
  7. Har precis haft en disskution me min syster om syrrogat här i Sverige och båda tyckte de va väldigt konstig att de fortfarande är olagligt. I sverige är vi inget fattigt land och et soppas stort där vi kan hjälpa många människor som har de svårt i andra länder. Men att hjälpa små barn att få en familj är tydligen väldigt svårt. Tror att i vissa fall barnen har de bättre hos en familj me samma kön. Verkar vara mer kärlek och omtanke. Alla har rätten till att skaffa familj bara man är man och kvinna. men vem har bestämt de...Hmf...Näe jag tycker verkligen ni hade blivit underbara föräldrar och tycker ni ska köra på.....

    SvaraRadera
  8. Hoppas absolut att det löser sig för er!!! Föräldraskapet sitter inte i könet utan i hjärtat...Och ett så fantastiskt efterlängtat barn har ju de bästa förutsättningar att få känna sig älskat och uppskattat...<3.

    Kram Gabriella

    SvaraRadera
  9. Det här något jag verkligen brinner för!!! Hur kan det vara så att hetero har fullständig access att sätta barn till världen och att kunna adoptera?! Kärleken är könlös och barns rätt till kärlek är vår skyldighet att ge dem! Bättre med kärleksgivande homoföräldrarskap än misär i heterodito. Tycker också att vi ska ha fosterhem för unga homo i familjer som är homo....
    STÅ PÅ ER!!!!! Ni blir ett kärleksfullt föräldrapar till ett barn som är önskat och älskat! Vad mer kan ett barn begära? Älskande och omsorgsfulla föräldara är bäst i alla lägen oavsett kön!!!
    Puss på er!

    SvaraRadera
  10. Kör på ni kommer att bli toppenföräldrar!
    Lycka till!
    Kram
    Patrik

    SvaraRadera
  11. Som du vet så har vi kollat en hel del på surrogat och vad det innebär. Vi är ju 2 tjejer som inte kan få barn. Mina ägg är dugliga men jag får inte donera till min tjej. Detta eftersom hon måste ta emot donerad sperma och man får inte ta emot både donerat ägg och sperma för då kallas det embryodonation och räknas som surrogat.
    Vansinnigt dumt!!
    Kliniken i Indien verkar superseriös och på www.surrogat.nu så finns det ju några som fått jackpot där! =)
    Jag håller alla tummar för er, klart ni ska ha barn!!
    Pussar o kramar

    SvaraRadera
  12. Jag har inte så mycket uppfattning om surrogat, men jag kan inte se att det skulle vara något moraliskt problem givet att det handlar om samtyckande vuxna människor som får bra villkor och rimlig ersättning. I och med att ni själva är seriösa och kollar upp klinikerna har ni säkert alla förutsättningar att hitta ett bra ställe. Jag tycker att det är synd att det är en så lång och jobbig process, men det är klart att ni ska köra på med det!!! Och för övrigt anser jag att det är en total katastrof att homosexuella nekas att adoptera på samma villkor som heteros. Kan bara inte förstå den hårdnackade inställningen att ett barn nödvändigtvis måste ha en förälder av varje kön. Jag tror barn mår bra av kärleksfulla föräldrar som verkligen vill ha dem och av en omgivning där de får kärlek och stöd, lyckliga är väl de barn som har många runt omkring som kan ge det. En av mina bästa gayvänner har en son med en lesbisk kvinna, och den pojken är för mig ett bevis på att ett barn inte måste leva i en traditionell familj. Han är trygg och glad och har två föräldrar som älskar honom och är mer överens än de flesta heteropar jag känner om fostran. Den pojken har också många andra vuxna omkring sig, och jag tror faktiskt att det är ett stort misstag att tro att föräldrarna räcker i alla lägen - barn behöver också andra kärleksfulla människor kring sig. Tror det är mer sådant barns välbefinnande hänger på än om föräldrarna är hetero eller homo.
    Jag önskar er ett barn, och jag tror att ni kommer att få ett och att det barnet kommer att bli älskat och väl omhändertaget.

    SvaraRadera
  13. Blir så arg över att det finns så många fördomar kvar i dagens samhälle. Det finns INGET som säger att ett heterosexuellt par är bättre lämpade som föräldrar.
    Ta min biopappa t.ex. Han drog fortare än blixten... Bara för att man kan skaffa barn på naturlig väg så betyder inte det att man blir bra föräldrar.

    Jag tycker att ni ska ge järnet för att få det ni drömmer om. Ert önskan att vilja ha barn är betydligt mer genomtänkt och analyserad än de flesta andras. Och jag är övertygad om att ni skulle bli kanonbra föräldrar!

    Kram, Pernilla

    SvaraRadera
  14. Ojdå, sannerligen komplex diskussion och ni blir absolut toppenföräldrar. Diskussionen huruvida två av samma kön, eller en ensamstående pappa, kan vara bra föräldrar är sedan länge avgjord. Det funkar utmärkt. Själv har jag tre barn och en man. Inte fler problem än de flesta familjer.

    Samtidigt är det faktiskt så att ingen i sig har "rätt" att skaffa barn, därav höga krav även på heterosexuella par som vill adoptera (att det sedan är på tok för många som skaffar barn utan att de borde det är en annan fråga.)
    Surrogatmödraskap utvecklas i dag till en fullskaleindustri, framför allt i underutvecklade länder. I Indien en industri som omfattar 400 miljoner dollar. Det finns en mängd etiska gränser och diskussionen är problematisk.
    En som skrivit om ämnet är Kajsa Ekis Ekman:
    http://www.bokus.com/bok/9789173432726/varat-och-varan-prostitution-surrogatmodraskap-och-den-delade-manniskan/

    http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/surrogatmodraskap-har-blivit-en-global-industri

    Googla på henne och du hittar en rad artiklar, för och mot.

    Lycka till.
    Gus

    SvaraRadera
  15. Catharina Kjellberg23 januari 2011 kl. 13:34

    Självklart ska ni ha barn. Att ni inte får adoptera är sjukt - ett barn man aktivt valt att ta hand om har som jag ser det de allra bästa förutsättningar. I väntan på bättre tider låter en surrogatmamma som ett klokt alternativ. Har ni dessutom hittat en klinik som ni vet är bra så är det inte mycket att vänta på. Lycka till!

    SvaraRadera
  16. Jag vet ett par i Stockholm som skaffat barn genom surrogatödraskap. De föreläste om det på Pride för ett antal år sedan, och i fjolårets parad såg jag dem under "regnbågsfamiljer". Jag blev glad att se det. Det är inte omöjligt.

    SvaraRadera
  17. Jag orkar knappt kommentera...
    För mig är det självklart. Ni är vuxna människor. det räcker väl? Könet är bara en snopp eller snippa.

    Vad fan spelar det för roll?

    Klart ni har samma rätt att bli föräldrar som alla andra.
    Självklart!

    SvaraRadera
  18. Jag blir så ledsen över denna orättvisa!

    Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Jag känner mig helt mållös och jag förstår inte varför ni inte ska få möjligheten till att få ett barn tillsammans. Vad är det som säger att ni skulle vara dåliga föräldrar?
    Att ni är män? Vad tusan har könet med föräldrarskapet att göra?

    Hoppas allt ordnar sig för er på nått sätt! Klart som tusan att ni ska få ha ett barn tillsammans.

    SvaraRadera
  19. Alltså, vi lever i januari 2011....har inte Sverige kommit längre? Fan, jag blir så less på sånt här. Tror att ni kommer att bli världens toppen föräldrar!!

    SvaraRadera
  20. Uppskattar alla kommentarer!

    Önskar att vi hade en möjlighet att göra det här hemma i Sverige. Vi har två vänner som på fullaste allvar är beredda att hjälpa till. Den ena att donera ett ägg, den andra att bära barnet åt oss - MEN - det är en omöjlighet...

    SvaraRadera
  21. Varför skulle inte ni bli mycket bra föräldrar. Tycker att möjligheten ska bli öppen här i Sverige också. Det är inte lätt men " go for it" om ni är intresserade. Själv hade jag nog valt ett land i västvärlden än ett fattigt. För det är svårt att veta om man utnyttjar en persons ekonomiska utsatthet eller inte men det är vad jag tycker efter sett korrespondenterna på tv2 i veckan.

    Men allmänt tycker jag att definitivt att det ska vara lagligt i Sverige och att du ska ha möjlighet att fixa det juridiska om du gör det utomlands.
    Joakim

    SvaraRadera
  22. jag förstår absolut tanken på ett biologiskt barnoch tycker definitivt att det ska vara lagligt i Sverige med surrogat! Men i dagens läge finns ju möjligheten att adoptera, det finns många spädbarn på barnhem t ex. i Ryssland, Estland, Littauen osv. ge det en tanke :)
    Lycka till
    Anne

    SvaraRadera
  23. Vem ska vara barnfabrik. Så rolig är varken graviditet eller förlossning. Tvivlar inte på att ni kan bli bra föräldrar, men barn är ingen rättighet. Däremot är det en skyldighet att ta väl hand om sina barn.

    SvaraRadera
  24. jag förstår inte varför homosexuelle ska ha det så pass svårare att skaffa barn,,är det inte kärlek som kärlek oavsett kön.
    Att växa upp med två mammor eller två pappor är väl inte fy skam,det finns dom barnen som växer upp med föräldrar som inte bryr sej om dom,slår dom mm. Bara för att en man & en kvinna oftast kan få barn betyder det inte att det är rätt,hur många stackars barn blir inte omhändertagna.
    En kompis till mej & hennes sambo funderar oxå på detta med barn.
    Kämpa på, det är i mina ögon en rättighet för er.

    SvaraRadera
  25. Hej Markus,

    Jag önskar er all lycka, barnet kan vara lycklig som hamnar hos någon som kommer att älska dem över allt annat.

    Jag har för egen del två frågor. Har du någon länk till kliniken i USA och vad kommer det att kosta?

    Tack
    /Nina

    SvaraRadera